Tjoho, jag har vunnit!

Postad av monique den 7 jul, 2015 i Nyheter | Inga kommentarer »

I går fick jag ett SMS att jag hade ett paket att hämta. ”Vad har jag nu köpt”, var min första tanke. Eftersom jag håller på med materialsporter så som triathlon händer det att jag dreglar över siter som Wiggle med flera och när ny utrustning bara är ett par knapptryck bort är det lätt att inbilla sig att det par nya cykelskor är ett måste, eller vad det nu kan vara. När jag hämtade paketet så visade det sig dock vara en solmousse och en solspray från ACO! Det var underbara inspirerande PT-Fia som lottade ut dem på sin blogg (http://ptfia.metromode.se/). Supertack säger jag bara! Eftersom bådasolprodukterna är vattenfasta och gjorda för folk i farten blir de utmärkta att ha på när jag kör swimrun och triathlon nu i sommar! Jag är så glad och tacksam!!!

Vad gjorde jag då för att vinna? Jo jag tipsade om mina bästa sätt att få till semesterträningen. Läs mer nedan!

Mina bästa tips är:
1) Gå upp tidigt och spring eller simma innan resten av familjen vaknar, så kan du umgås resten av dagen.
2) Om du har små barn ta med dem till en lekplats och kör bootcamp-träning medan de leker.
3) Köp Naturpasset och ta med familjen ut i skogen på en orienteringsrunda (som kan avslutas med bad eller/glass 🙂 )
4) Mitt bonustips: Låt barnen cykla bredvid dig när du springer!


 

Långholmens swimrun

Postad av monique den 5 jul, 2015 i Swimrun, Tävling | Inga kommentarer »

Av en ren slump hörde jag talas om Långholmens swimrun (  läs mer här: www.langholmensswimrun.se ) för några veckor sedan och blev genast sugen, men när ingen av dem som jag frågade var hemma lördagen den 4:e juli så la jag tanken på tävlingen på hyllan. Men för några dagar sedan fick jag för mig att göra ett sista försök och gick ut med en förfrågan på Norra Stockholm Endurances Facebooksida ( https://www.facebook.com/groups/590669510981111/) . Sent på fredag kvällen fick jag napp! Underbare Robert Sjölund är lika galen som jag och han var villig att stiga upp i ottan och tävla med en för honom helt okänd person dagen där på. Jag ringde till en av arrangörerna (22:45) och hoppades att han hade stängt av mobilen om han låg och sov, så att jag inte skulle väcka honom. Stefan Kindgren var dock ute och snitslade morgondagens bana och han sa att Robert och jag var välkomna!

Eftersom starten gick redan kl. 9 hämtade jag upp Robert i Arninge klockan 7 innan vi satte av mot Långholmen. Det visade sig att min nyblivne tävlingspartner var en riktig veteran i samman hanget. Han har bland annat gjort Utö och Stockholm swimrun samt Amfibiemannen. Eftersom Långholmen var min andra tävling så var det tryggt att luta sig mot någon som har koll. Han är dessutom triathlet och har gjort Iron Man, så när Robert frågade om jag ville att vi kopplar ihop oss med en lina tackade jag tacksamt ja. Urstark som han är drog han mig på både simningen och löpningen!

När startskottet gick var det redan varmt och luften var nästan tropiskt fuktig. Jag var tacksam för min nyinköpta korta våtdräkt, fast det hade nog gått att köra helt utan våtdräkt också. De som körde det korta varvet hade inte våtdräkt och några som körde det långa var också utan. Robert och jag körde det långa varvet som bestod av 16 800 m löpning och 1650 simning fördelat på 11 simsträckor. I år var tävlingen gratis för att promota nästa års tävling som kommer att bli den första riktiga Långholmens swimrun, och då kommer sträckorna att bli längre och banan ännu tuffare!

 Översiktskarta långavarvet 2015.06.24<img src=”http://langholmenswimrun.se/wp-content/uploads/2015/06/Översiktskarta-långavarvet-2015.06.24.jpg” alt=”Översiktskarta långavarvet 2015.06.24″ width=”640″ height=”480″ />

Och så här var tävlingen upplagd

Löparsträcka A (Långholmen)

Sträcka: 1000 meter Började nästan direkt med uppförsbacke. Några långbenta killar galopperar i väg, spurtstrid redan?

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 1 (runt udden vid badstrand på Långholmen)

Sträcka: 75 meter Tjoho! Äntligen dags för första simningen! Var redan rejält varm!

 

Löparsträcka B (Långholmen)

Sträcka: 400 meter Vackert! Underbart vackert!

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 2 (Utmed land under Västerbron på Långholmens norra sida)

Sträcka: 50 meter Lite svårt att komma upp, tur att Robert kunde ge mig en hjälpande hand!

 

Löparsträcka C (Långholmen)

Sträcka: 230 meter

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 3 (Från Ångbåtsbrygga utmed snöret som spärrar av stranden)

Sträcka: 120 meter

 

Löparsträcka D (Långholmen)

Sträcka: 1250 meter Lång löpsträcka. Ned med dragkedjan på våtdräkten och av med simmössan och glasögonen.

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 4 (Över viken på Långholmens västra sida)

Sträcka: 110 meter

 

Löparsträcka E (Långholmen)

Sträcka: 900 meter

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 5 (Från badbrygga under Långholmsbron)

Sträcka: 80 meter Kort simning i kanalen.

 

 

Löparsträcka F (Långholmsbron – Badplats Reimersholmes södra sida)

Sträcka: 1200 meter

Banmarkering: Snitsel

Simsträcka 6 24 juli<img src=”http://langholmenswimrun.se/wp-content/uploads/2015/06/Simsträcka-6-24-juli.jpg” alt=”Simsträcka 6 24 juli” width=”640″ height=”480″ />

Simsträcka 6 (Längsmed badplats på Reimersholmes södra sida)

Sträcka: 80 meter

Simning sker utmed land.

 

Löparsträcka G (Badplats Reimersholmes södra sida – Spång ut i vattnet på Trekantens västra ände.)

Sträcka: 3400 meter En riktigt lång löpsträcka. Dags att cabba ned och dra ned våtdräkten till midjan för första gången.

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 7 (Trekantens badplats över till trekantens östra sida)

Sträcka: 600 meter Längsta simsträckan. Det gick inte fort men bra.

Simning sker utmed land.

 

Löparsträcka H (Trekantens östra ände – Liljeholmskajen)

Sträcka: 2700 meter En riktigt elak slalombacke att ta sig uppför. Nedcabbat förstås. Choklad och saft väntade på toppen!

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 8 (Liljeholmskajen utmed Sjövikskajen från badbrygga till badbrygga)

Sträcka: 155 meter Hopp från Ångbåtsbryggan. Ingen tid för tvekan. ”Är du klar, nu kör vi”, hojtade Robert och hoppade och jag som satt fast i hans lina hade inget val utan hoppade snabbt efter. Kul! Och en extra vätskestation när vi kom upp! Den tackar vi för!

 

Löparsträcka I (Sjövikskajen – Årstaskogen)

Sträcka: 1400 meter Vacker löpning längs vattnet på en smal grusväg.

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 9 (Årtavikens södra sida längsmed land uppgång vid Årstaskogens badbrygga)

Sträcka: 180 meter

 

Löparsträcka J (Årstaskogens badbrygga- Badbrygga på Årstavikens norra sida)

Sträcka: 2550 meter

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 10 (Badbrygga på Årstavikens norra sida – utstickande träd)

Sträcka: 80 meter

 

Löparsträcka k (Utstickande träd – Första bryggan vid inhägnad badplats vid Tanto)

Sträcka: 1600 meter Ihopp från badbrygga bland solande människor. Bad snabbt om ursäkt för att de blev blöta sedan gjorde vi bomben 😉

Banmarkering: Snitsel

 

Simsträcka 11 (Första bryggan vid inhägnad badplats vid Tanto simning sker på utsidan av markering – inhägnadens slut)

Sträcka: 200 meter Va, är det redan dags för sista simningen?

 

Löparsträcka L (Tanto – Mål på Långholmen)

Sträcka: 1300 meter

Banmarkering: Snitsel

2 timmar och 28 minuter tog det och tyvärr orkade jag inte hålla uppe tempot så trots att vi ledde mixklassen efter de första två simningarna fick vi släppa förbi två lag. Jag kan knappt komma på ett bättre sätt att tillbringa en ljuvlig juliförmiddag på! Banan var fantastiskt vacker! Sällskapet var toppen! Och funktionärerna helt underbara! Jag ser verkligen fram emot nästa år och att då få köra den riktiga långa tävlingen som kommer att bestå av  23 km löpning och 2,2 km simning fördelat på 12 simsträckor! Den här tävlingen i hjärtat av Stockholm (en av världens kanske vackraste sommarstäder) har alla möjligheter att bli en riktig klassiker så häng på låset när anmälan öppnar! Det kommer även att finnas en sprintdistans för de som tycker att 23 km löpning låter för mycket eller som vill testa denna fantastiskt roliga sport!

Stort tack till alla arrangörer och funktionärer!!!! Och stort tack till Robert Sjölund som på stående fot beslöt sig för att tävla med mig!!!

Taggar:, , ,


 

Supersmoothie

Postad av monique den 26 jun, 2015 i Nyheter | Inga kommentarer »

 

Huvudet känns tungt, näsan rinner och det kliar i halsen! Hjälp! Jag ska ju tävla i Vansbro Triathlon i morgon och har inte tid att bli sjuk. Men med en sådan här supersmoothie kommer jag förhoppningsvis att skrämma bort alla baciller! Jag mixade :

2 kiwi

1 stor bit ingefära

1 dl apelsinjuice

0,5 lime

0,5 citron

baobabpulver

vetegräs

macapulver

0ch bipollen

 

Godare än det ser ut!

DSC_0291


 

Grön supersmoothie

Postad av monique den 24 mar, 2015 i Hälsa och motion, Nyheter, Sockerfri | Inga kommentarer »

Sådana här underbara soliga dagar känner jag mig verkligen lyckligt lottad! Jag arbetra hemifrån och jag kan passa på att sitta ute i solen och äta lunch! Just nu är jag helt såld på gröna supersmoothies. Idag har jag hämtat inspiration från  PT-Fia http://ptfia.metromode.se/2013/08/23/raw-food-soppa/ och Renée Voltaires bok  ”Juicepower  and detox” http://www.adlibris.com/se/bok/juice-power-and-detox-9789163722257. Jag använde fryst broccoli, spenat och grönkål – fast det går förstås lika bra med färsk, samt massor av ingefära (älskar verkligen ingefära), kiwi, en halv apelsin, en halv avokado, linfröolja, en stjälk selleri, supergreens från Helhetshälsa, kokosvatten och en skopa proteinpulver (utan smak och sötningsmedel, inte så lätt att hitta som man skulle kunna tro…). Jag toppade med färska jordgubbar och en supergod paleomüsli från Under vårt tak, se recept här: http://www.undervarttak.se/paleo-musli/.  Supergott och supernyttigt helt enkelt! 🙂


 

Streaka med mig!

Postad av monique den 1 maj, 2013 i Nyheter | Inga kommentarer »

Nej, ni ska inte behöva se mig springa runt naken med ett gäng galningar. I träningssammanhang betyder streaka att man gör samma sak varje dag i 30 dagar. Min utmaning, som jag gärna delar med er, är att göra plankan varje dag i maj. Vänta nu, säger någon maj har ju 31 dagar inte 30, nä just det! Streaka med mig så får ni en bonus dag! Bra va!

Mitt upplägg ser ut så här; under den första veckan står jag i plankan 2 minuter varje dag, nästa vecka blir det (förhoppningsvis) 3 minuter och så vidare. En minut mer för varje vecka alltså. Ni kan börja på 1 minut eller göra som jag och starta med 2 minuter redan första veckan! Huvudsaken är att ni gör plankan varje dag!

Plankan är en av de allra bästa övningarna för coremuskulaturen – den muskelkorsett som stödjer ryggraden. Förutom fasta magmuskler får ni en platt, fin mage, och samtidigt en stabiliserad ryggrad och vältränade djupt liggande muskler som håller inälvorna på plats. Och inte minst så behöver vi löpare starka magmuskler så att vi inte säckar ihop när vi blir trötta!

Så kom igen och streaka med mig!


 

Boxfrossa

Postad av monique den 8 mar, 2013 i Nyheter | Inga kommentarer »

Tecken i tiden jag inte förstår mig på; Boxfrossa. Nu menar jag inte fester där den ena lådan vin efter den andra dricks upp och där det fram på sennatten, när alla boxar är tomma, är det någon desperat person som river av pappershöljet för att klippa av ett hörn på innerpåsen för att på så vis suga i sig de sista dropparna. Nej jag menar att alla, verkligen alla verkar köpa eller streama hela säsonger av sin favvo tv-serie och sedan låser de ytterdörren och släcker ljusen, så att ingen tror att de är hemma, och lever på micrad Billy-pizza hela helgen för att i fred få svulla alla delarna på en gång. Men hallå, lever de i en parallell verklighet med fler timmar eller har de inga barn? Hur hinner de? Och vad är det för fel att se ett avsnitt i veckan? Jag förstår inte.

Men är nog inte rätt person att uttala mig. Det händer att jag börjar se en ny serie på tv och tänker ”åh den här verkar bra, den ska jag nog följa”. Men redan nästa vecka missar jag avsnittet för då är det plötsligt en orienteringstävling som de stora grabbarna och jag ska vara med på eller det är föräldramöte eller så har fan och hans moster möte och av någon outgrundlig anledning måste jag vara med. Det är alltid något som kommer i vägen. Ja, jag vet. Man kan spela in de avsnitt man missar. Jag gör det. Problemet är bara att jag aldrig hinner se i kapp och helt plötsligt är det dags för en ny säsong och jag har inte hunnit längre än till avsnitt tre i den gamla…


 

Mellan människor – En härlig bok för ruggiga höstkvällar

Postad av monique den 13 Nov, 2012 i Familj, Nyheter | Inga kommentarer »

Nu när höstmörkret ruvar kallt där ute så är det riktigt mysigt att få krypa upp i soffhörnet med en god bok. Jag älskar att läsa men gör det tyvärr alldeles för sällan. Det är inte som innan barnen kom när jag hade minst en bok i varje rum som jag läste i så fort jag kom åt. Numera är det lyx att få tillbringa en ostörd timme eller två i böckernas fantastiska värld. Jag njuter varje gång jag får möjlighet att läsa och nu har jag  just läst ut ”Mellan människor” av Anna Eriksson Skarin – en bok som jag varmt rekommenderar!

”Mellan människor” handlar om Sara och Christine som båda får barn på samma dag. Deras liv snuddar vid varandra och på mer än ett sätt flätas deras öden samman. Det är en underbar och tankeväckande bok för alla som väntar barn, har fått barn eller skulle vilja skaffa barn någon gång – det vill säga det här är en bok som passar de allra flesta. Var man än befinner sig i livet finns det personer eller tankegångar att känna igen sig i. Den som letar efter bestialiska serimördare eller sexiga vampyrer leter dock förgäves. Det här är en bok om livet som det är och jag kommer på mig flera gånger att med att tänka ”ja just det, precis så är det…”.

Det märks att Anna Eriksson Skarin är journalist i botten för spåket flyter lätt och smidigt. Som läsare behöver man inte oroa sig för att fastna i snåriga passager eller tappa bort sig i syftningsfel.

Nästa del i serien ska komma i maj nästa år, ryktas det – och jag längtar redan!

Läs mer på; http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9198058207

och på http://annaerikssonskarin.se/


 

Jaaa, nytt pers med 9 minuter!

Postad av monique den 2 okt, 2012 i Hälsa och motion, Nyheter | Inga kommentarer »

Mitt stora mål i år har ju varit att komma i form efter det att vårt femte barn föddes 29 oktober förra året. När jag för en månad sedan hade turen att vinna en startplats till Lidingöloppet intensifierades minst sagt träningen. Det var Runners World tillsammans med Min utmaning som gav mig möjligheten att springa det tuffa terrängloppet och jag är både glad och tacksam för det!

Jag laddade innan loppet med tre 20 km runor i backig terräng samt en hel del intervallträning, det hade förstås inte varit fel med ännu mer träning men det är inte alltid så lätt att få ihop logistiken när man har fem barn i åldrarna 11 månader till 8,5 år som också ska tas om hand och skjutas hit och dit.

Jag kände mig lite nervös när jag gled in i den tredje startfållan. Det är nog en lite för snabb grupp för mig så jag bestämde mig för att ta det lugnt i början och motstå impulsen att hänga på de främsta löparna. Därför jag ställde mig ungefär mitt i startfältet. Eftersom ägarna vid Kolltorp var så blöta bestämde jag mig för att sticka ut på höger kanten där det verkade lite mindre lerigt. En felkalkylering visade det sig. När startskottet gått drog sig alla löpare åt höger och det blev tvärstopp när många försökte undvika vattenpölarna genom att börja gå eller hoppa rakt åt sidan framför andra löpare. Hur tänkte de nu, undrade jag. En dag som denna går det inte att ta sig torrskodd runt banan och det är lika bra att bli blöt direkt så slipper man bekymra sig om det. Jag såg i och för sig en löpare som hade satt plastpåsar runt fötterna och det kanske var ett smart drag. De första fyra km var det väldigt trångt och bitvis fick jag köa mig fram. Den första milen tog hela 57 minuter beroende på den långsamma starten. Jag hade inte riktigt planerat att ta det så här lugnt.

När startfältet så småningom öppnades upp och jag kunde springa på i min egen takt kunde jag nöjt konstatera att jag höll ett rätt bra tempo på runt fem minuter. När jag passerade Lidingövallen snubblade jag plötsligt mitt på platten och föll omkull. Jag lyckades snabbt rulla undan så jag slapp bli översprungen. En snäll man stannade och frågade hur det var med mig. Jag sa att det hade gått bra och sprang vidare direkt för att inte hinna känna efter. Jag sneglade ned på handflatorna, de var inte uppskrapade. Tur att jag inte föll på någon asfaltsträcka. Vid nästa vätskestation tog jag mig tid att kika på knäet som fått ta den största smällen, bara några ytliga skrapsår. Bra, då är det bara att springa vidare. Jag kände mig stark och plötsligt var jag redan sprungit halva sträckan, den lättaste delen visserligen men ändå. Nu fanns det inte bara vatten och sportdryck vid vätskestationen utan också saltgurka, banan och kanelgifflar. Jag tog av allt. Lite extra energi är aldrig fel. Bullarna var definit godare än tidigare års släta och ganska torra bakverk. Men de borde serveras 200 meter före vätskan så att man har något att skölja ned kanelgegget med.

Jag ser plötsligt en man i vit ballerina klänning framför mig. ”Jag fyller 40 år i morgon” står det på ryggen. Undrar om han fick starbeviset i present i morse av sina kompisar som tyckte att det var en kul grej. Jag måste fråga så jag segar mig i kapp. Det visar sig att det var hans syster som hade överraskat honom med utstyrsel strax innan starten. ”Jag får många extra hejarop så tyllkjolen är kanske inte helt fel”, säger han.

Redan på förhand hade jag bestämt mig för att gå upp för tre backar. Den vid Grönsta gärde, Abborrbacken och Karins backe. Den första backen är inte så lång men rätt brant och med två mil i benen suger den helt klart. Passar på att äta ännu en bulle på vägen upp. Nu börjar den tyngsta milen. Jag känner mig ändå ganska pigg. Speciellt när jag springer förbi andra löpare som klagar på att de är så slut.

Jag går planenligt uppför den första branta biten av Abborrbacken. Tar lite gel för att få extra energi och börjar springa så fort backen planar ut lite. Hör en speaker säga att vi löpare ska ta det lugnt och lyssna på kroppen. Om jag hade lyssnat på kroppen hade jag suttit hemma i läsfåtöljen med en god bok, muttrar jag. Fast det menar jag ju egentligen inte. För trots att det börjar göra lite ont både här och där så är det ju samtidigt så kul.

När man pratar om Lidingöloppet så är det främst Abborrbacken som nämns men Karins backe går inte av för hackor den heller. Nu är det bara två km kvar och benen är rätt tunga. Jag peppar mig själv med lite mera gel. Snart i mål. Nu gäller det att ge det sista. Kollar klockan och ser att jag bör komma i mål under 2.50. Charlotte Kalla står vid sidan av spåret och hejar på vilket ger mig ny kraft. Och där äntligen är Grönsta gärde. Jag har kraft kvar till en spurt men det är så lerigt och halt att det känns som om jag halkar ett halvt steg bakåt för varje steg framåt.

Jag kom i mål på 2.48 och slog mitt gamla rekord med nio minuter! Och eftersom jag inte har något med varken spurtpriser eller måldueller att göra så är det bara med mig själv jag tävlar. Jag ser redan fram emot att få springa nästa år. Då ska jag lägga mig längst fram på vänster flanken och försöka få till en bättre start. Förhoppningsvis har jag blivit av med de kvarvarande mammakilona till dess och är i ännu bättre form för nästa år springer jag för silvermedalj!


 

Helgens träning

Postad av monique den 11 mar, 2012 i Nyheter | Inga kommentarer »

Min ambitionsnivå när det gäller träning är rätt låg, eller snarare realistisk, jag försöker hinna med tre pass i veckan. Om det skulle hinnas med den här veckan så krävdes det träning både lördag och söndag…

När kvällen kom hade jag dock inte hunnit i väg och dessutom ville maken få ta en löprunda. Men att ge upp bara för att maken inte är hemma är ju bara bullshit! Medan killarna kollade på mello körde jag överkropp med hjälp av hantlar och gummiband. Sönerna blev inspirerade och gjorde plötsligt både dips och armhävningar!

Söndagen bjöd på underbart vårväder så det fick bli ett två timmars löppass, som inkluderade den här ol-banan där stigarna tagits bort från kartan. Det var betydligt svårare än man kan tro! Härligt att känna att jag orkar även om det inte gick fort!

20120311-201313.jpg


 

Träningsmål

Postad av monique den 1 mar, 2012 i Familj, Hälsa och motion, Nyheter | Inga kommentarer »

Nu har allra underbaraste Iwar (Otis, Mezzi, Isac, Florian, Moyo) hunnit bli hela fyra månader och ungefär så lång tid är det kvar till Jubileums marathon också. Jag har äntligen lyckats få en startplats så nu är det bara att komma i form! Bara och bara… 42 km är ju inte så bara men jag vill ändå prova om det går att komma i form efter graviditeten och förlossningen. Det är bra att ha en morot (och piska) för träningen som motivation när det är snöblandat regn och soffan ser extra bekväm ut :-). Efter barn nr 4 gjorde jag En Svensk Klassiker – igen. Jag gjorde det innan jag fick barn och jag ville utmana mig själv och kolla om jag skulle orka genomföra en klassiker igen. Nu är det alltså dags för nästa utmaning! Jag har sprungit flera maror innan barnen föddes och siktar jag på att ta mig igenom 42 km under 4 timmar! Jag vet inte om det är möjligt – men jag ska försöka!